Genom Afrika På Cykel
Att leva är mer än att bara hålla sig vid liv…

Jo, det har väl visat sig att de där Lariamtabletterna inte har passerat helt obemärkt förbi. Sedan är det ju alltid svårt att värdera vad som är vad i det lite mer ospecifika biverkningspanoramat. Egentligen borde man nog inte börja med att läsa in sig på alla biverkningar innan medicinering, eftersom man då blir extra medveten och känner efter extra noga. Det var dock svårt att låta bli när det gällde ett såpass ökänt preparat.

Senaste tiden har jag därför känt mig som värsta SVBK:en  (för er som inte är helt insatta i den inofficiella diagnosnomenklaturen inom Medicin, står SVBK för; Sveda Värk och Bränn Kärring). Fattas bara att man får en släng av Fibromyalgi nu också?!

Störst problem har jag haft med sömnen, något som är väldigt otypiskt för mig. Jag somnar alltid lätt (när jag väl går och lägger mig), sover som en stock och behöver flera timmar på mig för att vakna till liv. Senaste veckan har det däremot varit helt tvärtom och det är också därför jag sitter här i ottan och skriver blogginlägg. Inte alls kul när man är förkyld, trött och ledig.
Sömnstörningar är en vanlig biverkan till Lariam, men visst det skulle kunna bero på resfeber också…

Jag har väl inte känt mig överdrivet paranoid eller psykotisk. Inte värre än vanligt i alla fall. Däremot har jag drömt helpsycho drömmar. Inget jag tänker dela med mig av här… men Jesus, var får hjärnan allt ifrån???
Udda drömmar har också associerats med Lariamintag.

Andra symptom från biverkningslistan som jag tycker mig ha känt av i en eller annan form är; yrsel, huvudvärk, illamående, olustkänslor, trötthet, svettningar, dyspné, takykardi, dyspepsi, klåda, muskelsvaghet, muskelkramper, myalgi, artralgi, tremor, oro, rastlöshet, förvirring och panikattacker,
Visst, mycket kan säkert förklaras av resfeber och ångest inför det förestående äventyret, men det är inte utan att man börjar fundera över Lariamets inverkan på mitt radikalt försämrade tillstånd.

Eftersom jag redan hade löst ut Lariam för åtskilliga hundralappar och absolut inte hade lust att lösa ut Malarone (ett nyare malariaprofylax-preparat) för åtskilliga tusenlappar, har jag in i det längsta försökt förneka ovanstående biverkningslista och istället hittat på en rad logiska förklaringar till de något diffusa upplevelserna. Ända tills häromdagen, när Eva Andersson (nattsköterska på CIVA) ifrågasatte om det verkligen var ett bra upplägg att medicinera med Lariam samtidigt som man försökte cykla genom Afrika. Hennes dotter, Ann-Charlotte, hade tydligen arbetat i Kongo under en period och hade därifrån dåliga erfarenheter av Lariam.

Dagen därpå kom det ett mail från Eva. Hon hade pratat med sin dotter och det visade sig att Ann-Charlotte hade över 100 st Malaronetabletter liggandes, med utgångsdatum under 2009, som ändå skulle förfaras. Var jag intresserad? Does a bear shit in the woods?

Som två räddande änglar kom sedan Eva och Ann-Charlotte förbi under gårdagen med en påse Malarone. Så fantastiskt snällt och omtänksamt. Stort TACK!!!
Nu är det bara att vänta på att Lariameffekten går ur och välbefinnandet återvänder…

PS. Om någon är intresserad av en rejäl kur Lariam, är det bara att höra av sig!

Ser inte så mycket ut för världen, men kan bokstavligen
utgöra skillnaden mellan liv och död.

Efter tredje besöket på Östra sjukhusets infektionsklinik är jag äntligen färdigvaccinerad och immunologiskt redo för Afrikaäventyret. Hela processen blev minst sagt ett kostsamt kalas. Något jag inte riktigt hade förutsett eller budgeterat för. Naivt kan kanske tyckas, men vem kunde ana att några sprutor skulle gå loss på mer än 3000 kr?

Tack vare Bo Claesson, Docent i Tropikmedicin och Infektionskonsult på IVA, har jag i alla fall fått en grundlig genomgång av mitt immunologiska skydd, rimlig profylaxbehandling och antibiotikatäckning.
10 sprutor senare har jag således ett fullgott skydd mot; Gula febern, Hepatit A + B, Tyfoid, Rabies, Meningokocker, Stelkramp, Difteri, Kikhosta och Polio. Utöver detta tillkommer per oralt vaccin (Dukoral) mot Kolera och ETEC-diarrér.

Igår var jag också på Apoteket och löste ut mitt personliga reseapotek. Inte heller helt gratis. Trots att jag uppnådde högkostnadsskyddet landade notan även där kring 3000 kr. Tydligen innefattas inte malariaprofylax och liknande av högkostnadsskydd. Det är nästan så man önskar att man blir sjuk för att få valuta för pengarna?! I alla fall kan man lugnt konstatera att friskhet inte är gratis i Afrika!

Nu är det bara att hoppas att jag tål Lariam, då det preparatet är associerat med en gedigen biverkningslista. De vanligaste biverkningarna är; yrsel och illamående/kräkningar samt neuropsykologiska biverkningar som huvudvärk, somnolens och sömnstörningar. Har man otur kan man även råka ut för hallucinationer, vanföreställningar, psykotiska och paranoida reaktioner. Tänkte därför det var bäst att börja ta tabletterna redan nu, dels får jag då en möjlighet att byta till ett annat preparat om det absolut inte fungerar, dels utgår jag från att det är bättre att bli inspärrad på Psyk i Sverige än i Sudan… Men vad vet jag?!?

Om någon annan överväger att bryta sina semestertraditioner till Kanarieöarna, kan det kanske vara av intresse att ta del av de antibiotikarekommendationer jag fick. Har därför upprättat en sammanfattande tabell för ökad tydlighet.

Håller tummarna för att jag inte kommer i retur hit
den närmsta tiden…